Läs mer om oss här.

Sedan 1991 bedrivs det publik verksamhet på Röe Gård. Då började Maria att odla eterneller vilket var oerhört populärt i början av 1990-talet. Verksamheten växte succesivt med försäljning av binderimaterial, presenter, slöjd med mera.
1994 öppnades vårt gårdskafé i det gamla 1800-talsmagasinet på gården och samtidigt gick vi med i ”Bo på Lantgård” för att hyra ut vår lägenhet i Flygeln. 2000 inledde vi ett samarbete med konstnärerna Lena och Gösta Linderholm för att sälja deras produkter.
2006 byggde vi ytterligare ett hus för uthyrning, Bovikstorpet, och 2009 byggde vi den nya restaurangen då vi ”växte ur” magasinet där vi dittills haft kaféet. Detta ledde i sin tur till att vi fick mer plats till butiken, som ny fyller upp hela magasinet.

Idag har vi en året-runt-öppen verksamhet där restaurangen står för den största omsättningen men kringverksamheten med butiken, uthyrningen och evenemangen är också viktiga delar i verksamheten. Vi sysselsätter idag ca. 15 personer varav fyra stycken jobbar 75-100 % under hela året och resterande är timanställda.
Maria är spindeln i nätet och har huvudansvaret för verksamheten. Anette är vår smaksäkra kock, Emma S vår duktiga bagare, Emma A vår hjälpsamma butiksansvarige och Paul ser till så att det tekniska fungerar. Men utan alla andra duktiga ungdomar som hjälper till skulle det ju inte fungera!

Maria är utbildad hushållslärare och jobbade med det under några år i början av 80-talet, men blev sedan landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet 1986. Där jobbade hon med att utveckla lokala matkoncept under varumärket ”Västgården”. I början av 90-talet återgick Maria till läraryrket, då till Gullmarsgymnasiet i Lysekil.
I samband med att vi satsade allt mer på hemmaplan för att utveckla verksamheten på Röe Gård slutade Maria 1995 som lärare.

Fastigheterna på Röe Gård ägs av Paul och Håkan Christensson som även driver Klevs Gård vid Bovallstrand. Läs gärna mer om Röe Gårds historia och lantbruk under respektive flik.

Att Röe Gård ligger i en verkligt gammal kulturbygd vittnar stenåldersboplatsen ”Dammen” om. Här har vid arkeologiska utgrävningar 1989-1991 bland annat påträffats förkolnade hasselnötsskal som är närmare 8000 år gamla, samt ben av garfågel och flera andra djurarter. Man fann även en avfallsplats, en ”kökkenmödding”, från stenåldern – sådana finns bara några få av i hela Sverige.

På Röe Gård finns även en fornborg från 1400-talet. Går man upp på berget öster om vita boningshuset kan man se grunderna till tre byggnader och en liten damm. Vid den norra bergsfoten kan man också se resterna av den vallgrav som har omgärdat hela kullen en gång i tiden.

Vid utgrävningen 1989 fann arkeologerna även bland annat kanonkulor i sten, lans och pilspetsar som utgör tydliga tecken på att det gått ”hett till” på Röe Gård.

I början av 1660-talet kom Röe Gård i Margaretha Hvitfeldts ägo. Efter hennes död ägde Hvitfeldtska stipendieinrättningen gården fram till 1909 då den friköptes av Anders Patrik Hylander som då brukade gården. Släkten Hylander kom dock som förvaltare till Röe Gård redan år 1786.

Den släkt som numera äger och brukar gården har gjort det sedan 1943 då Johan Christensson köpte den av Sven Hylander.

Om historien och husen på gården finns mycket mer att berätta. Besök oss gärna så får ni läsa eller höra mer. I restaurangen har vi en permanent utställning med några av de föremål som hittats på gården, och om ni promenerar på våra vandringsleder kan ni läsa om de torp som en gång tillhört gården, om snäckskalsbanken och mycket mer.

Vårt lantbruk

Växtodlingen på Röe Gård bedrivs tillsammans med Klevs Gård i Bovallstrand och sammanlagt brukar vi ca. 450 hektar åker och ca. 30 hektar betesmark. På gårdarna odlas det höstraps, höstvete, rågvete, havre, korn, åkerbönor, rödklöver och lin. Spannmålen används dels som foder till djuren på Klevs Gård samt till egna produkter. Resterande säljs till livsmedels- och spritindustrin. Vi säljer de flesta av våra odlade produkter till Lantmännen där de bland annat blir mjöl, flingor och pasta. Du hittar dem under varumärkena Kungsörnen, Axa, Korvbrödsbagarn, Start! med flera.

Odlingen består av både höst- och vårgrödor. Höstgrödorna sås i september och växer till sig under någon månad för att överleva vintern. När våren och värmen kommer kan höstgrödorna efter stränga vintrar se rätt livlösa ut, men starka plantor överlever oftast och tillväxten kan fortsätta fram till augusti då de skördas. Vårgrödorna sås i april och har tre månader på sig att bli färdiga då även dessa skördas i augusti och september. Då vårgrödorna har en kortare växtsäsong blir oftast inte skörden lika hög som för höstgrödorna. Vi försöker därför odla så mycket höstgrödor som möjligt. Om man på ett fält enbart odlar samma gröda år efter år blir det problem med svampsjukdomar och skadedjur. Därför arbetar vi med att så mycket som möjligt växla mellan olika grödor.
Vi jobbar aktivt med ett så hållbart jordbruk som möjligt, och det är därför viktigt för oss att minimera användandet av bekämpningsmedel och miljöbelastande gödselprodukter.

Så här går det till
Innan man sår måste jorden bearbetas för att fröet ska få så bra förutsättningar som möjligt till att växa. Röe Gård har under några år använt sig av reducerad bearbetning eller plogfri odling. Det innebär att man inte använder sig av plogen för att vända på jorden innan sådd. Istället används en kultivator som bara blandar runt jorden innan en ny gröda sås. Då denna maskin har högre kapacitet än en plog är det möjligt att jordbearbeta i rätt tid och på så vis få högre skörd. På köpet får man en odlingsjord som innehåller mer halm från tidigare odlade grödor och denna halm bli mat till de daggmaskar som lever i jorden. Daggmaskarna gräver i sin tur många hål och gropar i marken som växtens rötter sedan kan använda för att leta näring och vatten. Att öka antalet daggmaskar och nyttoinsekter i marken är ett viktigt miljömål för Röe Gård, då detta skapar en bördig och långsiktigt odlingsbar jord.

Under vår och försommar tillförs näringsämnen och de skadedjur som finns i odlingen bekämpas. För Röe Gård är det viktigt att minimera användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel per kilo producerad vara. För att minimera dessa använder vi oss av den senaste tekniken vid tillförsel av dessa medel.
Under sommaren växer grödorna så det knakar i det Bohuslänska gynnsamma kustklimatet.

När hösten kommer är det dags för skörd och Röe Gårds skördetröska är utrustad med senaste teknik för att så skonsamt som möjligt ta hand om de odlade produkterna. Efter skörd måste spannmålen torkas för att kunna lagras och hålla god kvalitét under en längre tid. Torkningen sker på Klevs Gård med hjälp av varm luft som blåses genom spannmålen. För att värma upp luften eldas rapsolja som vi själva pressar fram ur vår egenodlade höstraps. Från ett hektar höstraps får vi fram så mycket olja att det räcker till att torka spannmål odlat från ca. 40 hektar. Rapspressningen ger också restprodukten rapskaka som Klevs Gård använder som foder till gris- och äggproduktionen. Efter torkning lagras mycket av produkterna i gårdens stora silos i väntan på användning på gården eller försäljning.

Vårt skogsbruk

När man kommer till trakten av Röe kan man tro att det inte finns så mycket skog, men vi som driver Röe Gård äger sammanlagt 214 hektar produktiv skogsmark. Dessa arealer finns på de fyra gårdar som drivs tillsammans runt Åbyfjorden. Det kustnära skogsbruket är präglat av närheten till havet, de branta bergen, backiga terrängen och den varierande jordmånen. Skogen är av den anledningen väldigt varierande från nästan fjäll-liknande partier högt på bergen i väster, randlövskogar utefter betesmarker och åkrar till riktigt bra granmarker i lä för västanvinden.

Röe Gård har som ambition att producera så mycket timmer, massaved och energived som möjligt men samtidigt göra det på ett hållbart sätt. Vi är därför certifierade både enligt FSC och PEFC genom vårt avtal med Södra Skogsägarna som vi har som samarbetspartner i skogliga frågor. I certifieringen har vi tagit på oss ett antal åtgärder för att uppfylla villkoren, några exempel på dessa är:

~ Grön Skogsbruksplan; klassar in varje område i olika målklasser som avgör vilket fokus man ska ha på varje område
~ Avsätta minst 5 % av arealen för naturvårdsändamål; Röe Gård har avsatt betydligt mycket mer bland annat på grund av vår topografi.
I ”Naturvård Orörd” har vi 8,4 % av arealen, delar av detta är svårtillgängligt men vi har även andra områden som vi lämnar orörda.
I ”Naturvård Skötsel” har vi 10,2 %, en stor del av denna areal är våra randlövskogar. Dessa kräver skötsel för att behålla eller utveckla sina naturvärden.
~ Följa ett stort antal krav vad gäller naturvärdesträd, död ved, kulturhänsyn, utbildningskrav på utförare, traktdirektiv, offentlighet med mera. Läs mer på Södras hemsida.

Skog är en förnyelsebar råvara som har ett riktigt kretslopp
I våra trakter tar det 50-150 år för ett träd att bli fullvuxet beroende på trädslag och växtplats. På bördiga marker blir gran och björk avverkningsmogna på ca. 50 år, tall på 70-100 år, medan det tar ca. 150 år för en ek att bli ”fullvuxen”. Det normala är att vi efter avverkning på våra bästa marker planterar gran eller tall. Lövträd behöver vi normalt inte plantera för vi får oftast ett mycket stort uppslag av framförallt björk. Ska vi plantera ek eller andra ädellövträd måste vi hägna in området.

När det gått 4-5 år är det dags att göra en plantröjning så plantorna får plats att växa, efter ytterligare 4-5 år är det dags för en slutröjning. Vid dessa åtgärder formar man den framtida skogen för att välja ut de bästa och mest lämpliga träden för produktion men också ur miljösynpunkt. När träden har en övre höjd på 10-12 meter är det dags för första gallringen där vi går in i beståndet och tar ut ca. 30 % av träden så att de kvarvarande träden får plats att växa. Det blir nästan uteslutande massaved i en förstagallring.

Nästa åtgärd är normalt ytterligare en gallring som vi inte vill göra senare än när träden har en övre höjd på ca. 20 meter. Anledningen till detta är den ökade risken för stormskador. I andragallringen blir det normalt en hel del sågtimmer men även massaved. När det så småningom blir dags för föryngringsavverkning försöker vi att planera denna på ett bra sätt. Vi ställer oss bland annat frågor som;

~ Vart ska vägarna vara så att vi inte riskerar skada mark, fornlämningar, vatten etc.?
~ Vilken naturhänsyn ska vi ta? Vi lämnar alltid 5-10 % av volymen kvar, men vart blir det bäst?
~ Vilka plantor ska vi använda när vi föryngrar?

0523 423 41

Start typing and press Enter to search