Vårt lantbruk och skogsbruk
Lantbruket på Röe Gård bedrivs tillsammans med Klevs Gård i Bovallstrand. Vi driver en modern ekologisk växtodling med ett stort antal grödor. På de olika gårdar vi har brukar kan det växa, höstraps, höstvete, havre, korn, rågvete, ärtor, åkerbönor, lin, rödklöver eller ängssvingel. Men för att det ska bli rationellt så odlar vi inte alla dessa grödor på Röe gård varje år utan vi roterar de olika grödorna mellan våra olika gårdar så att vi får en bra växtföljd. Näringen vi använder för att det ska växa bra kommer från Rena Havs biogasanläggning i Kungshamn där de tar vara på avfall från fiskindustrin.
När man kommer till trakten av Röe Gård kan man tro att det inte finns så mycket skog, men ungefär en tredjedel av totalareal är skog.
Skogsbruket på Röe gård bedrivs också med moderna metoder med ambitionen att både ha en hög produktion av virke samtidigt som vi tar vara på och försöker utveckla de skogliga miljöerna. Vi har en ambition att ta vara på de olika områdenas särskilda förutsättningar så vi har allt från lövrika bestånd runt fälten och bebyggelsen, till att ta vara på de otroligt bra granmarkerna vi har i vissa dalgångar, men också låta tallen breda ut sig i de magra ”fjällmarkerna” vi har uppe på bergen.
Mellan skog och åker och närmast Åbyfjorden har vi betesmarker som vi försöker vårda. Till vår hjälp har vi kor och kvigor men även får och lamm som betar.
Skog är ju en förnyelsebar råvara som har ett riktigt kretslopp
I våra trakter tar det 50-150 år för ett träd att bli fullvuxet beroende på trädslag och växtplats. På bördiga marker blir gran och björk avverkningsmogna på ca 50 år, tall på 70-100 år medans det tar ca 150 år för en ek att bli ”fullvuxen”. Det normala är att vi efter avverkning på våra bästa marker planterar, gran eller tall. Löv behöver vi normalt inte plantera för vi får oftast ett mycket stort uppslag av framförallt björk. Ska vi plantera ek eller andra ädellövträd måste vi hägna in området.
När det gått 4-5 år är det dags att göra en plantröjning så att plantorna får plats att växa, efter ytterligare några år är det dags för ännu en röjning och sedan gör vi normalt en
slutröjning när träden har en höjd på cirka 5 meter. Vid dessa åtgärder formar man den framtida skogen för att välja ut de bästa och mest lämpliga träden för produktion men också ur miljösynpunkt. När träden har en övre höjd på 10-12 meter är det dags för första gallringen där vi går in i beståndet och tar ut ca 30 % av träden så att de kvarvarande träden får plats att växa. Det blir nästan uteslutande massaved i en förstagallring.
Nästa åtgärd är normalt ytterligare en gallring som vi inte vill göra senare än när träden har en övre höjd på cirka 20 meter.
Anledningen till att inte göra gallringarna för sent är den ökande risken för stormskador. I andragallringen blir det normalt en hel del sågtimmer men också massaved. När det så småningom blir dags för föryngringsavverkning försöker vi att planera det på ett bra sätt.
Vart ska vägarna vara så att vi inte skadar mark, fornlämningar, vatten m.m.
Vilken naturhänsyn ska vi ta? Vi lämnar alltid mellan 5-10 % av volymen kvar men vart blir det bäst?
Vilka plantor ska vi använda när vi föryngrar?